Tobe har somnat med en uppenbart kass bok på magen. Klangen är inne på tredje varvningen av boken ”The Beach” och menar att han börjar förstå boken på riktigt nu.
Pelle ligger på en bit wellpapp som han lagt vid en torr fläck av parkeringen. Han nynnar lummigt och utstrålar bakfull luffare. Phill hänger ut med en arm från husbilsfönstret och kikar ut med jämna mellanrum för att lapa lite sol.
Själv sitter jag och nördar med gamnacke över laptopen och försöker tyda den galet ljusa skärmen.
Det infinner sig ett skönt lugn, utan några ”måsten”. Vi steker här några timmar till..
Så tillbaka till vad jag tänkte skriva om. En uppdatering från Kicking Horse!
På fredagen rekade Phill banan till backcountry/slopestyle-tävlingen Wrangle the Chutes här i Kicking medan jag tog några varv i systemet guidad av Phill och Pats polare Lisa och Anna plus deras sambo Marcus, som alla gör säsong här i byn.
TK, Tobe och Pat har tagit det semi-lugnt under vistelsen i Kicking, med två åkdagar var. Tobe är lite krasslig, Pat har inflammerat ett knä och TK har bara ett plötsligt o-pepp.
På lördagen hängde jag på Anna, Lisa & Marcus till tur-området Rogers Pass för att få ut min nyinköpta splitboard på en premiärtur och ge kroppen lite nya skäl att hata mig själv.
(En splitboard är en snowboard som man delar till två skidor med lös häl, för att kunna gå med stighudar och stavar uppför och sedan sätta ihop igen för att åka bräda ner igen.)
900 höjdmeter svett uppför berget och lika många meter ner genom magiska fält av orörda pillowlines gjorde allt värt slitet. En sjukt bra dag!
..Tills att vi kom tillbaka till Kicking Horse och grabbarna i husbilen..
Då satt en inte allt för nöjd invalid i form av Phill med ett djupt jack i låret och 4 stygn som lappat ihop problemet. Det var under tävlingsdag nummer ett av två som Phill tappade skidan i uthopppet av ett stort dropp och launchade iväg mot en säker krasch med efterföljande volter nedför det branta tävlingsfacet.
Det har inte varit någon grym vinter här uppe och det ligger äckligt mycket vassa stenar på och strax under snöytan. Phill lyckades köra in en av dem i benet under sitt tomahawkande och blödde rätt bra innan de lappade ihop honom nere på sjukan.
Tur i oturen dock kan man säga, då det kunde gått betydligt värre och han dessutom ska kunna åka en vecka efter (läs idag) igen säger farbror doktorn. Han har lullat runt som Quase Modo men det ser bättre ut för varje dag! Första dagarna hade han personliga bärare, om vi säger så…
På söndagen hängde vi som var hela å krya i backen under tävlingen och senare under veckan hann både Pat och TK testa på förstabestigningar med Randonnéutrustning under heldagsturer i Rogers Pass och på Molders – nära Kickings liftsystem. Kickingkungarna Anna, Lisa och Marcus har guidat oss som tre små sherpas mest hela tiden. Tack och bock!!
Jag lyckades bryta ena ”skidan” på splitboarden under min andra tur på spektaklet! Inte skitnöjd om vi säger så!! Hade tänkt recensera hur ”bra” splitboard är men det rann liksom mellan fingrarna nu hehe.. Den får inte så bra betyg… Hoppas Burton löser problemet och fixar mig en ny!
Vi hade det sjukt kul i Kicking! Det var inga kalasförhållanden med snön, men mycket skönt folk och det blev några vändor på byn istället för puderpumpning i brist på färsk snö! Ingen klagar..=P
Efter Kicking rullades vårt palats mot Banff för en kort visit! Vi är inte där längre men ska försöka hinna ikapp med tiden nu i dagarna! Nu vankas det snö igen kan jag förtälja i alla fall!!;D
Over and out.
Erik Nylander
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar