Den som gapar efter mycke får ofta ett ännu större stycke!! (ja, vi snackar puder..)

Så kommer vi fram till Fernie från Holy Jackson Hole och vår andra 16timmarstrip senaste veckan. schvettigt, ja! Lagom i tid till att några av oss hinner skynda iväg till Fernies backar medan det kräker ner snö som mest! Framåt eftermiddagen har det dock börjat spöregna istället så den tappra skaran kilar hem lite tidigare än tänkt..

Men nu jävlar vankas det puderdump på väderleksrapporterna igen! Yes assåå! Redan samma kväll gasar husbilen iväg mot nästa anhalt, Whitewater, som är tänkt att lägga diverse decimetrar till snödjupet över natten!! Jag stannar en extranatt med resten av vårt senaste resesällskap och Anna får en chans att sova bort lite feber.

Våra trogna Kicking Horse-kompanjoner Markus, Lisa och Anna fortsätter att hänga med vårt ekipage. 05.30 morgonen efter att husbilen dragit rivstartar vi i deras miniräcer ut från Karins parkering i Fernie, för att hinna till Whitewater tills de öppnar kl 09. Det regnar katter och hundar!! Heelvete.

Det regnar i princip mer och mer ju närmre Whitewater vi kommer.. och våra trötta nunor börjar mumla om att det får bli en lugn strosande dag på byn i hippiehålan Nelson istället.

Men vi har sagt till grabbarna att vi ska mötas uppe på berget iallafall, och så får det bli.
Men så slår det oss som en riktigt behaglig käftsmäll i ansiktet återigen. Som om vi inte borde lärt oss redan..? Det tunga regnet nere vid Nelson by övergår till tjocka snöflingor ju högre uppåt skidorten vi kommer. www.snow-forecast.com is no bullshit!!

Uppe vid Whitewater Resort, som ligger omgiven av ganska harmlösa berg i mitten av en liten dalgång, gungar två minst sagt svajiga stolsliftar oss upp på bergen motsatt varandra.
Resten av vårt entourage, som pluggat in husbilen i pistmaskinsgaraget med liften som granne över natten, blir trea upp på berget när anläggningen vaknar till liv. Phill pumpar lätt förbi lökarna framför och får lägga dagens första svängar i 40cm nytt under liften. Jarrååååå!! Det populära showoffåket som får den liftburne att skrika sig hes i extas!!

Och såhär fortsätter det hela dagen! Whiterwater känns först sjukt litet men ju längre dagen går så förstår jag hur vi kommer få orörda åk i flera dagar här om man är villig att traversera och gå små, små hajker för att komma på de olika sidorna av berget.

Hemligheten ligger i att utnyttja den Kanadensiska välviljan och mentaliteten att vara genomsnäll! De orörda åken blir nämligen näst intill överflödiga om man åker ner åt ”fel” håll från berget, bort från liften. Då hamnar man på bilvägen som leder upp till anläggningen från Nelson by.
Varenda kotte som är på väg upp på berget och rent fysiskt har möjlighet att rymma en eller flera svettiga liftare stannar då och plockar upp dig. Att var och varannan själ kör världens största fyrhjulsdriven sak med stort flak, gör inte möjligheterna mindre.
Det man ska tänka på är att göra de här åken rätt tidigt när det är mycket folk som är på väg upp.. senare blir det ganska glest mellan bilarna vet vi av egen erfarenhet…

Anna, Lisa och Markus som hängt med vår lilla ungdomsgård över veckan nu beger sig hemöver efter en sjukt bra dag i Whitewater, för att fortsätta lägga lössnösvängar på deras hemmaberg.
Vi stannar ytterligare två dagar och även fast första dagen var i en klass för sig, så fortsätter det att snöa och vi får kanske bästa dagarna på hela resan här i en jämn match mot Jackson!! Per och Phill som fick sin snötopp här även förra året blir smått sentimentala och menar att ”This is THE place to be! Man kan alltid lita på att Whitewater levererar!!!”
Kanske är det tur, kanske karma(antagligen karma..).. ingen bryr sig. Vi bara njuter av att kunna torka ansiktet från snö var och varannat åk.

Att hippiehålan Nelson med en skön mix av punkare, emos, skibums och rena hippies ligger i foten av berget gör sig påminnt även uppe i backarna.
Folk glider runt i flanellskjortor och ylletröjor utan mössa i -10c och kräksnö. Plus det lilla faktum att man känner lukten av växter annat än oregano rökas i liften, i kön, i backen och på toppen av hajkerna. Mellow, so to speak. =)

Nu ska det inte snöa mer i Whitewater och vårt planerade 3dagarsstopp blev p e r f e k t.
Våra två element som hållt oss goa och glada under resan, varav ena kanske världens största fejk-öppen-brasa, lämnar vi tillbaka mot pengar på frikostiga Walmart i Nelson. Walmart har policyn ”satisfaction guaranteed” vilket vi inte är sen att utnyttja. Husvagnsturistens drömhus. Där försvann karman. Inge mer puder för oss kan ja tänka… men det får det vara värt.

Nu gråter vi krokodiltårar som små flickor medan vi sträckkör mot vår resas största, mest omtalade och framförallt SISTA skidortsdestination Whistler. Kan det leva upp till dess rykte? Återstår att se.

PEACE
Erik Nylander